Maddis

My legs are dangling off the edge
Är ledsen,är glad.
Skrattar,gråter.
Är arg,är lycklig.
Skakar,ler.

Hittade gamla skrivna saker från Maddis 2011-2014. Det var sorgligt. Och jag kände inte igen människan som skrivit det fast det var jag,Maddis för några år sen. Det var jag. Det var så jag kände,mådde.
Det är läskigt,att få upp minnen på facebook,se gamla inlägg osv. Vem jag var då. Hur jag ens överlevde och idag kan sitta här. 
För i ärlighetens namn,jisses vilket liv jag levde. Jag är fortfarande förvånad över att jag på något magiskt vis klarade mig igenom det. Att jag sitter här idag med en sambo och våra 4 katter och bygger ett liv är ju lite skrattretande för Maddis 2012.  Hon skulle ju knappast leva till 2013. 
Det är 2018,närmar sig 2019. Jag är 26 år. Jag bor med min pojkvän och 4 katter i en stad jag känner sådär för. Har fortfarande inte kommit in i den även ifall jag bott här i ca 7 månader. Men har haft otur med det mesta inom myndigheter osv sen jag flyttade hit så att jag inte känner mig som hemma i staden är väl kanske inte konstigt.
Men jag lever. Jag gör det bästa av vad som kommer upp i livet. Ibland kommer det förflutna ifatt och saktar ner mig men jag försöker skaka bort det och fokusera på nuet. 
Jag är inte den jag var,jag är den jag är nu. Men att glömma,att hantera ett,i mina ord,fruktansvärt föredetta leverne,är inte alltid jättelätt och hur gärna jag än vill glömma mitt förflutna så är det inte så det funkar. Det kommer alltid komma ikapp från och till,tills dagen jag blir dement och glömmer allt. 

Så är det. Livet gå upp och ner,som alltid. Men jag har lärt mig att hantera det på ett mycket nyttigare sätt.
Kan vi inte bara diskutera om att det är mer än 5 år sen jag slutade röka? Eller att det är cirkus 2,5 år sen jag fysiskt skadade mig själv. Det är ju ganska grymt. Om jag får säga det själv.
Har diverse andra problem jag trilskas med men jag har en väldigt bra kontaktperson på min psykmottagning som jag öppnat mig för och vi ska lösa problemen tillsammans. 

Så är det. Jag är 26 år och jag lever. Och jag ska förtsätta med det är tanken. 
Hej hej

1. Hur gammal är du? 
Tjugsex jordsnurr. 

2. Vad åt du till frukost? 
Naturell yoghurt med solroskärnor och en kopp kaffe.

 3. Vilken film såg du senast? 
I am the pretty thing that lives in the house. Jättekass. Somnade.

4. Nämn tre saker man kanske inte vet om just dig: 
• Jag har trypofobi.
• Jag är praktiskt lagd.
• Jag är sämst på allt som har med det känslomässiga att göra.

5. Vad gällande ditt utseende är du mest och minst nöjd med?
Gillar mina handleder. Ogillar det mesta,men jag kan liksom leva med det. Det är ju så jag ser ut. 

6. Har du gråtit idag?
Nej. Man får ju så puffiga ögon dagen efter. 

7. Är du besatt av någonting? 
Kaffe på morgonen kanske? Min pojkvän och katterna?
 
8. Beskriv en perfekt lördag: 
Upp tidigt och dricka kaffe o frukost med tända ljus och något trevligt på tv. Ut och gå om det är fint väder. Kanske en go latte på ett mysigt fik. På kvällen kanske man tar en go öl och kör lite korsord och podd. Pussa på katter och pojkvän däremellan. 

 9. Vad finns alltid i din väska?
Kvitton,plånbok,nycklar,servetter,värktabletter,hörlurar.
 
10. Vilka smeknamn har du haft? 
Haft massa smeknamn. Måsen,Pata,Majlis,Daddis,Klompa,Daddisluskan,Maddisen,Maddis,Madde,Madelie osv. 

11. Vilken färg är dominerande i din garderob?
Svart och typ mörkblå?

12. Vad väljer du, godis eller chips?
Inget. Är sådär nyttig och har inte ätit godis eller chips på över 2 år.

13. Hur uppvaktar man dig?
Man är rolig och får mig att skratta. Och prata om katter. Och lagar någon gassig mat.

14. Vad värdesätter du i ett förhållande?
Kommunikation,lojalitet och ärlighet. Och att personen har humor.

15. Din absolut sämsta egenskap?
Överanalyserar ALLT. 

16. Din bästa egenskap?
Är väldigt humoristisk och lätt att tjöta med. Vad jag hört. 

17. Kan man vara vän med sitt ex?
Njae. Jag kan inte vara det iallafall. 

18. Har du kysst en kompis?
Jomenvisst.

19. Har du några tatueringar eller piercingar?
Bådadera.

20. Din favoritplats på hela jorden?
Jag gillar att resa runt,även ifall jag inte varit så mycket utanför Sverige. Men ska man vara cringe och sånt så är ju min favoritplats hemma i tryggheten med mina katter och pojkvän. 

Hej,titta vad jag gjort sen sist
Folk går fortfarande in här,på min superduper intressanta uppdaterade blogg. Varför? Finns det en liten önskan,längtan,att det ska ligga en,två eller femtiosju nya inlägg om mitt intressanta liv? Jag förstår. Jag är fantastisk.
Varför skriver jag inte längre? Enkelt,tappat lusten och bloggen använde jag för deppigheten 95% av tiden. Utlopp och såntdäringa. Mådde bättre = behövde inte skriva av mig på samma sätt.
Ibland vill jag skriva. Men jag vill inte öppna mig på samma sätt som förut. När jag var ett litet emobarn med alltför mycket problem. Så ja,kort och gott,lever och sånt iallafall. Saknar att skriva om livet men vill inte dela med mig av tankar osv öppet på det sättet. Så yeah. 

Har iallafall flyttar till en ny stad. Är sambo också,med 4 katter. Jag vet,jag bor med någon. Helt galet. Har gjort det i snart ett halvår och jag har inte dödat någon eller något än. Det är ju bra. Nästa månad har vi varit ihop i 2 år. I augusti var det 2 år sen vi träffades första gången. Så ja,jag orkar med en människa vilket jag sldrig trodde skulle hända.
Det går bättre än väntat. Att bo ihop med någon. Sure,jag har mina dippar och det blir tufft från och till. Men jag lär mig att hantera saker så gott det går. Fan,från att gå till att inte kunna röra människor till att bo med någon är ju ganska bra ändå. Känslomässigt jobbigt är det ju,eftersom jag inte är bäst på att läsa eller känna känslor. Men nog om det. Det går bra.

Mycket annat har hänt. I mean,MYCKET. Pål håller med här brevid mig.
Men ha de så bra o sånt tills nästa gång. Vilket kan bli om 1 år.