Maddis

Another time,another day,another year.
Igår bad jag mamma lägga in mej. Jag blev så trött,dom förstör allt!

Min mentor på IV hade ringt soc. Han kom och sa till mej att jag skulle prata med några. Några? Jag kan inte prata, jag vill INTE prata. Dom tog in mej i ett rum,synade mej, topp till tå. Dom bad mej berätta om hur jag har det hemma. Visst,jag har det jobbigt,men dom gjorde det värre.
Dom frågade flera gånger vad det var jag hade på halsen. : Inget farligt sa jag gång på gång. Jag berättade att min kille gjort det,och att jag var med på det. Men jag ljög enligt dom.
Jag vet inte hur länge vi satt där inne,men tiden gick långsamt,jag skakade.
Efter snacket la jag mej på bänken,trött,sur. Då kommer mentorn och frågar: Kom ni fram till nåt?. Jag bara kollade surt och stängde dörren mitt framför honom. Emelie var trött,så jag gick därifrån oxå.
I efterhand tänker jag att jag skulle ha vägrat mer, att INTE prata med dom. Dom kallade mamma på direktmöte med soc nån timme efter. Dom skulle göra en utredning på våran familj. För jag blir misshandlad hemma! Jävla äckliga sochelvetesfittanus! Det betyder,Ingen lägenhet,kastas från möte till möte,dom kommer förfölja oss på skolan,osv. Dom sa att dom ville hjälpa mej. Dom sa att dom andra jag pratat med inte var bra. Dom sa att jag skulle bli bra. Dom lät så bra. För bra för att vara sanna. Dom förstörde allt! Jag fick ta så mycket skit igår så det är inte sant. Hade jag inte varit med Sabina vet jag inte vad jag hade gjort. Tack,Tack för att du finns! Tack för att du inte överger mej som alla dom andra redan gjort. Ord kan inte förklara hur tacksam jag är.

Jag vill bara ligga kvar i sängen,inte vara något problem för någon! Ligger jag där kan ingen säga något,då gör jag ju inget fel,eller? Mina ögon sprängs,dom gör så ont. Mitt hjärta gör ont. Oron växer snabbare än någonsin. Jag orkar inte mer lögnare,svikare. Har jag inte fått tillräckligt med sånna i snart 17 år?  När är det min tur att bli lycklig?
Tjolahaderittanrej.
Är jag uppåt?Är jag neråt? Jag är nog bara neutral. Glad av småsaker,sur av småsaker. Humörsvängningar as hell. Jag är bara neutral.

Veckan som varit var underbar. Jag tillbringade mitt sportlov hos Emelie. Det var skönt att få komma hemifrån,men skönast att få vara med Emelie. Min Emelie. Hon säger att hon vill ha mej där,och mår ''bättre'' av det. Jag ser på henne att innerst inne biter ångesten. Hon försöker lura mej men jag är allt slug! Det är skönt när hon inte skadar sej själv. Man ser hur fina hennes armar blir. Men innerst inne vet jag att det biter i henne,hon vill så gärna men respekterar att jag är där. Vi är ändå lika,men så olika. Det är nog därför vi kommer så bra överens. Jag kunde inte ha en mer underbar syster än den jag har, hon är bäst!

Kär i kärleken är nog också dom flesta. Jag en utav dom! Jag har aldrig upplevt riktig kärlek, snart 17 år. Bara min kärlek till Emelie men nu menar jag DEN DÄR kärleken. Jag har aldrig varit sådär riktigt kär,bara i kärleken. Så jag vet inte hur kärlek känns. Och jag vet inte heller hur ett förhållande funkar. Mamma var ihop med D i 12 år. På dom 12 åren vet jag inte hur många gånger han stack,eller dom bodde särbo. Jag vet bara att det INTE var ett riktigt förhållande. Han var ett svin. Alla mammas killar har varit svin. Jag har sett hur dom behandlat henne och tror att förhållande ska vara så. Jag är rädd och äcklad av närmanden. Varför? Antagligen min uppväxt. Jag har alltid sett ner på kärlek,hatat den. Alla jag blivit attraherade av,har jag verkligen blivit det? Alla jag blivit ''kära'' i, har jag det? Jag glömmer dom ju efter nån vecka. Blir ''kär'' i nya. Det som skrämmer mej är att jag kanske inte kommer vara kapabel till en familj. En familj med mamma,pappa,barn. Eller ett normalt förhållande. Ingen förstår ju hur JAG känner mej,att jag blir äcklad och så. Ingen tar det på allvar. Jag är bara en patetisk nolla med ingen som helst framtid!

Mitt i all denna ''don't know what to do'' fasen är jag glad. vad har jag att vara glad över? hälsan? fan heller. Det måste bero på humöret. Och att jag snart ska pierca mej.Nåt att se fram emot liksom. OCH att jag ska kolla på Mio min Mio med Emma.

-
piratebay sakerna kanske får fängelse,det är lite deprimerande. Orka göra en stor grej av nerladdning,det kommer aldrig försvinna ändå. och att vi är så jävla fattiga att vi inte kan köpa skivor ute på ginza. Och jag saknar Janna.
+
jag gillar mina mjukisbyxor och är pepp inför helgen. Och jag känner en liten livsglädje,sug på den!
The drugs don't work.
Fan i helvete! Jag har en tumör i högra bröstet.jag kommer dö,dö,dö,dö!
Jag kan inte andas eller röra mej,det gör så ont.Sjukhuset säger att jag kommer dö. Det hugger så hårt.  Är jag inte för ung för att dö? Snälla,jag vill inte dö nu.
Kära godegud,jag tror inte på dej men du kan väl sakta ner min död? Tills jag blir sådär 90 år? Jag har ingen dödslängtan och vill inte dö redan. Ta bort smärtan. Jag är för ung.