Maddis

I wish I could fix you
Skrev ett inlägg om hur jag egentligen mår men jag raderade allt. Det är inget jag ska skriva ut här,jag får hålla det för mej själv. Funderar dock på att säga till mamma hur det egentligen ligger till just nu. Hon kommer dock hata mina ord. Men det är så jag känner. Och det är illa,jag är rädd. Är det den enda lösningen?

Jag ligger för det mesta bara i sängen hela dagarna. Stirrar upp i taket och bara ligger där. Mår illa hela tiden,varje gång jag äter vill jag spy. Inte ens mackor klarar jag av längre. Kan inte ens dricka mjölk längre för jag mår illa av det. Vet inte vad som hänt med mej.
Den 4:e ska läkaren på vup ringa mej,klockan 09 på morgonen. Vet inte om jag ska vara ärlig eller ljuga. Vet inte om jag kan vara ärlig,yppa dom orden. Jag har 4 dagar på mej att bestämma hur jag ska göra. Säger jag som det är så kan jag kanske få hjälp men det känns som om det är försent för hjälp. Som att jag redan bestämt mej.

Till något lite gladare så går Star wars på tv nu,vilket känns bra för jag älskar Star wars så mycket och har gjort enda sen jag var en liten flicka. Min första kärlek var ju Luke Skywalker,då var jag inte gammal. Så idag är det den sista filmen av dom nyare och på lördag (tror jag) börjar dom gamla filmerna,som enligt mej är bäst. Dom nyare är oxå bra,jag klagar inte men är liksom uppväxt med dom gamla så man gillar dom lite mer. Jag missade filmerna förra gången dom gick på tv så det var bra att dom visade dom igen.
Nu ska jag dricka vatten,typ det enda jag inte mår illa av.
hej igen
Tappat livslusten helt totalt. Skrämmande.
Idag hjälpte jag min mamma nere i källaren för hon har haft inbrott i sitt förråd så alla saker låg lite överallt. Jag hjälpte väl till för att slippa sitta hemma och tänka för mycket. Det var ganska skönt att komma utanför dom fyra väggarna och slita lite och bli trött i huvudet. Jag,mamma,Jennie och hennes kompis fixade hela förrådet tillsammans. Dock var jag den som stod där inne och staplade om ALLT på nytt medans dom andra sorterade lådor. Innan inbrottet hade jag oxå staplat om alla lådor så jag var lite pissed men med bra musik och bra sällskap så gick det lätt. Så nu har vi fått ordning på det,skönt. Sen bjöd mamma på mat och vi pratade lite innan jag gick hem. Eller hon och min lillebror pratade mest,jag satt mer i mitt hörn och var lite inne i mitt egna.
Fick med mej en hel påse med kläder från källaren då det var för litet för mamma och passade mej. Så då blev jag lite glad,kläder är alltid kul.
Bytte även ena piercingen i kinden till en kortare stav,gick hur lätt som helst och det svullnade inte upp. Så nu har jag inga antenner som sticker rakt ut. Förstår inte varför folk säger att det tar 6 månader-1 år för cheek att läka och att det kunde ta 2-3 veckor för svullnaden att gå ner. Min svullnad gick ner helt efter 10 dagar och dom känns ganska läkta eftersom dom inte varar längre. Och det gjorde inte ont att byta staven. Ja ja,alla har väl olika antar jag. Går iallafall bra och jag gillar dom så mycket.
Nu ska jag lägga mej i sängen och försöka sova,är så trött och vill inte vara vaken mer.
hmpf
Ja,jag lever. Är bara sjukt trött på livet och allt vad det innebär. Mår inte alls bra,vet inte riktigt vad jag ska göra. Min pojkvän hatar mej nog,för att jag alltid mår dåligt och just nu inte orkar prata. Jag vet att jag gör honom illa genom att stänga in mej själv men det är det enda jag vet och det jag är trygg med. Jag skrämmer väl iväg honom som alla andra,jag är en hemsk människa.
Jag får tyvärr inte sitta inlåst hela helgen för jag måste gå ut 2 gånger/dag då jag just nu är kattvakt. Men det är väl kanske bra,att jag tar på mej kläder och får lite frisk luft.
Kollade precis klart på ett gameplay,Heavy rain. Det var så sjukt jävla bra att jag själv skulle vilja spela det. Nu vet jag inte vad jag ska göra. Gå igenom Pewdiepies youtube lista och se om det finns något mer kul antar jag. Nej,mitt liv ser inte ljust ut just nu och jag orkar inte låtsas som att det är bra längre. Det är kasst,okej. Jag känner att det inte finns någon vits med att leva längre och det gör mej rädd. Jag är 21 år och vill inte leva detta livet. Mitt liv ska ju börja nu. Men jag ser bara svart och orkar inte leva. Jag mår verkligen inte bra. Vad ska jag ta mej till?