Maddis

Let me show you what I feel
Jag är trött på att alltid vara tvungen att vara så jävla tyst och att jag hela tiden mer eller mindre blir tvingad av samhället att skämmas över mitt självskadebeteende. Varför ska jag egentligen skämmas över det? Alla uttrycker känslor på olika sätt,och när det ibland blir för mycket och man inte kan hantera det,ja då sväljer man dom och låter dom trycka inombords och bara fyllas på mer och mer för varje gång. Och ibland så rinner det över och man hanterar det på olika sätt. VIssa grinar,vissa blir arga,vissa dricker mängder med alkohol eller andra droger,vissa blir apatiska,vissa skadar sej själva psykiskt,vissa skadar sej själva fysiskt. Men vi är ju ändå människor,oavsett vad vi gör och hur vi hanterar saker. Man borde inte behöva skämmas över saker man behöver leva med och tackla med varje dag. Är det inte nog att man redan mår dåligt och kämpar? Ska man behöva skämmas och förklara sej hela jävla tiden också? 
Jag tror faktiskt alla någon gång självskadar utan att riktigt tänka på det. Det finns så många olika sätt att skada sej själv på. Du kan använda dej av sex,som vem som helst har men som man gör av olika anledningar. Du kan använda dej av droger och alkohol som vilken annan människa som helst gör,men även där av olika anledningar. Du kan karva upp din kropp eller tvångsäta för att sedan spy upp det. Alltså,det finns så många olika sätt men det tas oftast bara upp om ärren på kroppen. Inte ärren inombords,som inte syns men som finns där. 
Jag tycker inte det finns något vackert med självskada,jag sitter inte här och förskönar det på något vis. Jag sitter här för att jag är så trött att ses ner på för att jag hanterar saker på ett sätt. Istället för att titta dömande så borde man le mot personen ifråga och visa att man är medmänniska. Men det är för mycket begärt tyvärr. Det mänskliga släktet är hemskt och jag SKÄMS över att vara en del av det. Ja,det skäms jag över. Att människan aldrig kommer kunna visa medmänsklighet och acceptans. Att det alltid kommer finnas dömande blickar oavsett vad det är. 
Jag är så jävla trött på det. Nej det är inte okej att skada sej själv. Ingen ska behöva känna att dom behöver skada sej själv. Alla gör det av olika anledningar men ingen ska behöva göra det. Det är hemskt,hur man kan trycka ner sej själv till den graden att man vill skada sej själv. 

När jag inte kan hantera saker slår det oftast slint. För två dagar sen skar jag upp mitt ben och bildade ett långt gapande sår som snart kommer bli ett fult ärr och som kommer sitta där och påminna mej resten av mitt liv. Men jag hade gått i 52 dagar utan att göra något annat än att spy,vilket jag ser som bra. Det sitter alltid i bakhuvudet och när man skadat sej själv så länge blir det ett beroende och man känner sej tvungen att göra det oavsett om man mår helt okej eller mår skit. Det finns alltid där. Men trots skrik i huvudet och rakblad liggandes i badrummet höll jag mej i 52 dagar. Visst,jag hamnade där igen men samtidigt så är jag glad för varje dag jag slipper skada mej själv. För jag vill inte behöva göra det men känner ett tvång då jag hatar mej själv och inte kan hantera saker,som i sin tur får mej att känna mej hopplös och värdelös. En ond cirkel som bara fortsätter. 
Men det är okej. Det får mej att tänka lite på smärtan där istället för smärtan i huvudet. 

Trött på att vara tvungen att skämmas.
 
Lycka stavas pussel
Idag tog jag mej ut trots att jag inte hade lust. Men ingen gör det åt mej så det är bara att bita ihop och köra.
Hämtade paket och skickade ett. Mitt efterlängtade pussel är äntligen i min ägo! Har alltid velat ha ett Titanicpussel men aldrig riktigt hittat något jag gillar eller som inte varit snordyrt. I måndags klickade jag in på en sida jag aldrig varit inne på och hittade DET för en billig peng och fraktfritt. Halleluja liksom. Leveransen kom redan nästa dag. Aldrig varit med om så snabb leverans. Tipsar Shopping4net asmvcket! Och dom har typ allt möjligt. Fraktfritt och sjukt snabb leverans. Kommer lätt beställa där fler gånger vill jag lova. Är så lycklig över mitt pussel så jag känner mej ganska sorglig. Men det är min undanflykt från vardagen och sysselsättning när mina jobbiga dagar kommer. Ska bara ner i källaren och fixa kartong så kan jag pussla sen! 

Annars har jag legat i soffan och hetskäkat popcorn som jag sen spydde ut. Testade även nya Loka crush med jordgubb och ju mer jag drack den desto godare blev den. Gillar inte någon av dom andra men denna var faktiskt ganska god.
Målat naglarna,gosat och lekt med odjuren,svettats,frusit och så vidare. Svettas vanligtvis men biverkningarna på nya medicinen gör att det blir olidligt och jag blir alltså genomblöt. Inte nice. Hoppas på att det går över snart och jag kan börja svettas som jag brukar,mycket men ändå inte så jag behöver krama ur kläderna.
Nu ska jag sova. Eller kika youtube som jag gör i stort sett varje kväll innan jag somnar. Skön avslappning.
God natt!

Just det! Mitt ena stöd hade lagt en ny hel råtta till Vibe på brevlådan idag eftersom hon hade sett hans gamla och jag förklarade att det var hans favorit,i den färgen. Och hon hade en hemma till sin hund som inte använde den så då gav hon den till Vibe. Hur gulligt?! Så låg den i brevlådan. Jag blev rörd faktiskt. Var en fin gest av henne och att hon tog sej tid att lägga den på min låda innan hon åkte på semester. Himla fint!

Kärlek i pusselform! (Jag älskar titanic okejjj)

Gick inge vidare att få en bild på naglarna och det var första gången jag arbetade med den sortens nagellack men lagomt coolt. Pastellkonfetti liknande sak mer eller mindre. Svinballt yo!

Det är okej att prata om det