Maddis

Everything's gonna be alright
Denna mensen har varit ett helvete. Värre mensvärk än vanligt,och då har jag jobbig värk i vanliga fall. Illamående from hell som växlar mellan att spy eller att vara så hungrig att man spyr. Okej.. Trött,som om allt blod försvunnit från min kropp. Fast blodet redan lämnat kroppen. Inte allt mitt blod utan mensblodet,ni fattar. 
Mått riktigt jävla skit. Och humöret har varit så jävla mycket i bott. Brukar vanligtvis inte känna av något annat än mensvärk när jag har mensen men holy fuck. Nu längtar jag ännu mer att sätta in spiralen och förhoppningsvis få slippa mensen ett tag. Ringde UMO idag för att kolla om jag kan sätta in den tidigare eftersom jag fått mensen tidigare men dom var inte ens där så skulle ringa imorgon när dom var tillbaka. Annars får jag väl sätta in den nästa vecka när jag inte har mens. Vad vet jag. har iallafall tagit ut spiralen på apoteket när jag ändå tog ut massa andra pills förut. Fick en stor apotekspåse och kände mej som värsta pillertrillarn när jag gick med den. 
Men nöjd att jag tog mej ut och fixade det. Hade velat dra in på affären för att köpa juice men orkade inte. Ville bara hem. Folk glodde då jag förmodligen såg hög ut,alltså helt borta. Men det är så det är just nu. Längtar tills skiten är över. Detta plus nedtrappning av en medicin gör mej döende. Det känns att jag trappat ner och nu tar hälften av dosen som var en hög dos. Känns att det går ur kroppen liksom. Mycket jobbigt,mår inte så jättebra. Det gör jag ju typ aldrig men nu känner man liksom obehaget i kroppen. Alltid samma visa när man slutar med en medicin. Jag var dock dum som tonåring och tvärslutade med mediciner för jag blev arg. Och då blev jag mer eller mindre sängliggandes för att inte ta livet av mej,haha. Helt sjukt. 
Har typ 1 månad kvar av medicinen,sen är det slut med den och börjar då på en ny. Ber till gudarna att jag slipper jobbiga biverkningar. Trötthet är det alltid,men märker inte direkt av det då jag alltid är trött annars. Diarré lär jag inte heller märka av då jag alltid har det också,haha. Blir det viktökning igen blir det inte roligt. Får hoppas på det bästa helt enkelt. Alla mediciner är olika och jag läser ALDRIG biverkningar och skit. Jävla idioti att göra det. Då får man ju allt,hjärnan funkar så. Ta det bara och låt det vara liksom. Jeez.

Är trött och ska nog snart lägga mej. Hade tänkt duscha men vill inte riskera att tuppa av så väntar till imorgon. Tuppade nästan av förut när jag tog på mej strumpor. Ska tillbringa dagarna i hemmet tills jag slutar må såhär. Vill ut och röra på mej men orkar knappt resa mej. Ibland är livet extra härligt.




Någon sover gott. Skrattar så mycket! Han ligger fortfarande sådär hahah
Nu då?
Nu har jag kollat klart på alla 3 säsonger och måste vänta på 4:e. Nu då? Vad ska jag göra med mitt liv? Och varför måste det alltid sluta så jävla spännande när man måste vänta 100 år tills fortsättningen? Vet ju varför,men ni fattar,det är frustrerande.
Förutom det så har jag fixat sovrummet lite fast är inte nöjf,testade mest något annat men kommer inte ha kvar det så. Måste köpa nytt men vetifan vart jag ska få tag på det jag vill ha. Har kollat nätet,affärer osv men hittar inget som faller mej i smak och som passar in. Alltså,nu pratar jag om det stora tyget som hänger på väggen vid sänggaveln. Hittar inget som passar. Blir irriterad. Men jag letar,jag ska hitta något om jag så ska få kämpa flera månader till. Med mitt tålamod och allt,grymt!

Nu ska jag skriva lite innan huvudet kollapsar,sen ska jag lägga mej för att förhoppningsvis få sova. Och gärna utan konstigheter,vore fint. 
Imorgon måste jag till apoteket och ringa samtal. Ska träffa stödet en sväng också. Och gå. Har suttit hemma utan att gå utanför dörren i två dagar nu och det tryter på både min kropp och mitt huvud. Helt sjukt att jag känner så efter bara två dagar. Innan jag flyttade hit satt jag inlåst i veckor. Fast det säger väl också varför jag mådde som jag gjorde. Jag vet ju,jag har ju kommit till insikten att det inte blir bättre att stänga in sej och bli uppäten av tankarna. Så jag försöker och kämpar med att iallafall gå utanför dörren,bara slänga sopor liksom när dagarna är som jobbigast. Och nu det senaste har jag varit så jävla duktig och gått promenader,gjort ärenden osv. Men det är jobbigt,det är det. Fast jag vill ju kämpa. Och jag har det hellre jobbigt över att göra saker än att sitta och inte göra något och ha det jobbigt. Lika bra att göra något istället,mår ju skit oavsett. Men dagarna kommer då jag bara ligger i sängen en hel dag,men det är helt okej. Så länge jag inte gör det varje dag är jag nöjd. Eller ja,jag intalar mej själv det iallafall. Jag är aldrig nöjd med något jag gör. Jag jobbar på det,jag och min samtalskontakt. Vårat mål är att jag ska få någon självklänsla och inte hata allt med mej. Och att ge mej själv cred när jag gjort något bra. Det blir i framtiden. Nu lever jag för dagen. 

God natt!
And fucking give her some flowers too
Är på så dåligt humör hela tiden så jag har hållt mej borta från att träffa människor för det har bara gått åt pipsvängen. Jag är väldigt elak och dryg när jag är på dåligt humör,men vem är inte? Så jag försöker,när jag själv inser det,att backa undan och låta det lugna ner sej. För jag gör mej ovän med alla och säger saker som är elaka helt enkelt.
Träffade iallafall stödet igår. Vi satt utanför på en bänk och pratade. Ville gå men magen hade en dålig dag så vi satt bara utanför mej i solen. Vi pratade om mord,rasism och hur jävla läskigt det är att bada. Gillar att prata med henne för hon är rolig. Har så mycket åsikter och säger det hon tänker på. Det är hon som pratar mycket,men det är kul att lyssna på henne. Hon har så mycket att säga. Och det är intressant att se vad människor tänker. För jag vet ju bara hur jag tänker och där sitter jag fast så det är alltid roligt att höra någon annans tankar.

Annars har jag mest spenderat dagarna i nattlinne. Minns ärligt talat inte så mycket. Vet att jag var ute och gick efter jag träffade en vän i fredags,annars är det ganska blurrigt. Har väl mest legat i soffan och kollat på oitnb. Har tyvärr bara 3 avsnitt kvar och drar ut på att se dom trots att jag bara vill se dom. Men sen är det slut liksom. Hatar när något jag följer frenetiskt tar slut för jag hamnar ju i en annan värld under den tiden och när det tar slut måste jag gå tillbaka till den riktiga världen och det är fanimej jobbigt. Alltid samma visa. Däför jag oftast inte kollar serier. Älskar ju att kolla gamla serier om generationer,krig osv. Men holy fuck vad min vardag rubbas när jag bara sitter och kollar på det,följer utvecklingen och lever i en bubbla. Fan farligt ju. Borde vara en varningssymbol innan man börjar kolla,så det iallafall varnar för att livet går åt helvete. Ni vet att jag har rätt.

Idag ska jag skriva. För jag började skriva på något igår. Har nog en miljon olika grejer jag börjat skriva på som jag aldrig avslutar. För det går inte. Börjar på något nytt hela tiden för min hjärna ändrar ju sej hela tiden.Ibland går jag tillbaka till någon jag skrivit när hjärnan är där igen. Det är komplicerat. Kan man ha det som relationsstatus? Komplicerat med hjärnan? 





Går alltid snabbt över denna bron. Klarar fan inte broar med träplankor. Och dom hade lagt nya brädor i slutet som såg sjukt instabila ut så jag sprang. Fuck broar,vill inte hamna i vattnet. Hatar vatten.