Maddis

Jaha,här är du igen
Visst är det hemskt att jag inte skrivit något skitintressant om mitt liv på 100 år? För jag är så intressant. Och det finns inget bättre här i världen än att läsa mina långa noveller om mina otroligt äventyrliga dagar. 

Fast det är väl en big reason att jag inte skrivit. Jag har gjort saker. Förr kunde jag skriva 3 gånger om dagen för jag satt bara hemma med mej själv,deprimerad och hade mycket negativt att få ur mej. 
Men nu ser livet väldigt annorlunda ut. Att skriva har alltid varit min egna terapi när jag haft det jobbigt. Inte kunnat prata med folk och enda sättet att få ur mej skiten var att skriva.
Nu.. Ja,nu är jag ju stabilare än någonsin med en fungerande vardag. Jag pratar. Vilket är både skönt och inte. Skönt att få det ur världen och ha någon som kan backa en. Men samtidigt hatar jag att lägga mina grejer på en annan,att veta att någon vet. Så det är liksom bittersweet men jag överlever.
Är ju numera tyst när jag inte har det så bra,vilket kanske inte är så skitbra. Men eftersom alla mina framsteg och livet utåt är så jävla bra så har jag svårare än någonsin att acceptera att det inte är bra. För det slår till lite hårdare. Förut mådde jag bajs hela tiden så var ju inte direkt någon kontrast där. Nu har jag stabila perioder och när dom dåliga kommer så känns det. Så då blir jag frustrerad,trycker bort det och fortsätter i samma tempo. Sen blir det skitjobbigt och allt bara går åt helvete. Så det är ju tråkigt. Men kommer väl till någon lösning där i framtiden.

Har börjat på DBT,färdighetsträningen. Förra måndagen för att vara exakt. Känns bra,är taggad. Att få allt upprepat igen med med andra människor,andra erfarenheter och annat upplägg. Det blir bra.
Träffat en människa som gör mej glad men samtidigt så blir jag fucked up eftersom ja,jag är fucked up. Känslor,hur gör man? Jag känner allt och lite till. Förstör för mej själv genom att överanalyser precis allt. Blir paranoid och sjukt jävla ledsen. På mej själv. 
Och jag är medveten om att det är såhär för att jag känner för personen. När jag tänker på den så ler jag. När jag är med den så känner jag mej trygg. Men när jag inte är med den så splittras allt och jag kan inte styra över något.
Det är så frustrerande. Alltså,verkligen sjukt jävla frustrerande. Kommer nu ihåg varför jag håller mej ifrån allt som har med känslor till en annan människa att göra. Herregud. Detta är inte hälsosamt. Och allt är tack vare mitt huvud. Ställer alltid till med skit.
Så en del av mej vill bara bryta upp för att slippa känna som jag gör. Men samtidigt vill jag se vart det går,för jag gillar denna människa mer än vad jag vill erkänna. Holy mother of fucking god vad jag känner mycket. 
Men men,det ska kännas att man lever!

Händer iallafall mycket i mitt liv,förutom negativa saker alltså. Gör mycket roligt! Ska tex på linsundersökning nästa vecka. Trött på glasögon och hur jävla ful jag är med dom. Vill kunna vara lite mindre ful ibland. Så det är nice. 
Min sängram ska skickas tillbaka till Ikea nästa vecka. Den började krångla efter en månad så jag och Ikea kom fram till att vi skulle köra ett återköp på den. Jag monterar ner den (fuckkkkk) och dom hämtar den. Sen får jag tillbaka pengarna som jag ska lägga på sängen igen. Men skiter i ram eftersom jag bara är irriterad på allt som har med det o göra. Gör mej en kontinentalsäng istället. Det är snyggt men jag går miste om mina FYRA lådor under sängen som varit guldvärt till förvaring. Fittram. Hatar dej så mycket. Älskar dej så mycket.... Har alltid sån otur. Väntar bara på att ngåot annat ska fucka,typ soffan går sönder. Why the hell not liksom?

Nu ska jag fortsätta med mitt liv och försöka hålla mej stabil. Kan må lite dåligt,okej. Men det får stanna där. Tack på förhand.
 
Köpte finaste tavlan på en av mina favoritaffärer,Nille. Älskar den så mycket.
Var så jävla påhittig efter att ha fått hem grejer till min syster som inte fyller förens nästa månad. Herregud vad rolig jag är.
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress