Maddis

Nu är det över

Min födelsedag blev bra. För första gången på många år så var jag inte självmordsbenägen och grät inte heller av ångesten som klumpade sig i halsen. Nej,jag var faktiskt avslappnad och jag tänkte inte negativt. Det kändes helt okej.

Dom på jobbet sjöng för mig och jag fick kort och present. Blev rörd och alla grattade mig. The big 25. Vet fortfarande inte varför det är något speciellt med den siffran.
Tog det sen lugnt hemma och bara hade det jävligt gött. Lyssnade på musik och liksom andades. Åkte sen iväg med min kontaktperson som ville bjuda mig på middag. Det var väldigt mysigt att sitta på restaurang med henne och bara prata om livet. Är väldigt glad att jag fick tillbringa tid med henne på min födelsedag. Kände mig uppskattad och inte alls ensam. Var glad.
Var iväg en sväng till syster också som bjöd på lite fika. När jag kom hem la jag mig direkt,helt slut. Men hade haft en bra dag och var överväldigad av allt. Presenter,sällskap,alla fina ord. Det enda som fattades var min pojkvän att krama om. Men han ringde på morgonen och sjöng för mig,det var något av det sötaste jag varit med om. Eller ja,det mesta han gör är något av det sötaste/bästa/finaste osv. Han är ju jävligt bra den där.
Så distansförhållande suger lite extra ibland. Typ att inte kunna vara med varann när man vill. But it's okay. Är glad bara att få kalla honom min. 

Hektisk vecka. Var i Skövde idag,inte skitkul. Imorgon ska jag träffa en psykolog,mindre kul. Bara sådär 2 år för sent. Men sure.

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress